bibliotek.partille.se

Jag blev verkligen drabbad av den här boken och sträckläste den slaviskt. En rå, hemsk och mycket stark bok som jag rekommenderar till alla mellan 15 och 100 år.

I boken möter vi 16-åriga Kate som maniskt jagar nya upplevelser och pressar livet hårt för att få de kickar hon behöver. Den futtiga utdelningen som droger och sex erbjuder blir snart fadd, utsliten och destruktiv. Trots sin unga ålder finns redan en hård, bitter och cynisk kärna inuti i henne som mer tycks höra hemma hos någon som nått medelåldern efter ett hårt liv. Hon är uppvuxen i en ganska vanlig småstadsmiljö på den Svenska västkusten men man förstår att det i hennes umgängeskrets är djungelns lag som gäller och att en svensk högstadieskolan kan vara en ganska sjuk plats att tillbringa sina tonår på. Hon är inte mobbad (snarare mobbartypen) men bland kamraterna finns en hård och hierarkisk jargong och Kate tillhör de ”populära och tuffa” ungdomarna som tidigt börjar festa och tänja på barndomens snäva gränser. Och hon har redan sen länge insett att sådant hon förväntas göra och gilla som tjej är förljuget och vägrar spela de roller hon så ofta tagit på sig under uppväxten

”Jag hatar mysiga killar med mysiga koftor som spelar mysiga melodier på sina mysiga gitarrer i sanden under mysiga svenska sommarkvällar. Jag kan inte förklara det. Jag antar att jag helt enkelt inte var en särskilt mysig tjej”

Tillslut händer något som får bägaren att rinna över och Kate bestämmer sig för att dra. Hon flyr från Helsingborg till Malmö där hennes storasyster har en lägenhet men det är uppenbart att hon inte kan göra sig kvitt sitt gamla liv så enkelt. Boken skildrar Kates turbulenta men glädjelösa möte med Malmö varvat med nedslag i högstadietiden och barndomen i Helsingborg. Ett mörkt och levande porträtt växer fram. Det mörker som genomsyrar boken och berättelsen om Kate koncentreras till den där vaga och fruktansvärda händelsen som inträffade på ett kalas när Kate 12 år.

Boken (kanske) handlar om att bli vuxen alldeles alldeles för tidig. Att få den bräckliga barndomen bryskt sliten ur händerna och stampad på. Om de vuxnas svek och oförmåga att ge trygghet och stöd när det behövs. Men boken är befriande fri från moralkakor och pekpinnar och det går inte att enkelt avgöra vad som är ont och vad som är gott, vem som är offer och vem som är förövare osv. Läsningen manar snara fram en allomfattande ilska mot samhället. Alla är vi med och skapar den råa och nyckfulla miljön som Kate och alla andra barn och ungdomar tvingas hantera och växa upp i. Boken är klaustrofobisk och präglad av en undergångsstämning som hugger tag direkt och vägrar släppa taget. Jag säger bara: Läs!

/Jonas
Bibliotekarie på Partille bibliotek

Bonus:

Kanonbra intervju med författaren Martin Jern